ceciliasofia

Det går inte alls så bra framåt mera med Cambridge. Jag har inte gett upp än men det kommer svackor som gör att det känns hopplöst alltihop. 

Jag har, för att inte kasta i mig det jag är snål på för tillfället, börjat med kombinerad "kur" lite smått vissa dagar. Det innebär att förutom de vanliga 3 Cambridgemåltiderna äter jag ett mål om dagen som innehåller 200 kcal. Ca 100 kcal i protein och resten grönsaker. Känns bättre att verkligen få äta, men dåligt att vikten har stannat av. Ska köra med det här, eller börja med fastan om jag orkar, tills min semester som jag får 3:e veckan i juni. 2 veckor till alltså, sedan kan livet börja på nytt. 

 

Känner att det inte var det bästa tillfället nu att sluta av med mina antidepressiva heller. Det förvärrar verkligen tankegången kring bantningen.

Det känns som att jag har haft ett skåp som har varit överfullt med grejer men istället för att städa upp det har jag bara stängt dörren. Nu har dörren öppnats igen och en efter en faller grejerna ut och jag kan inte längre ignorera dem. Det kommer jobbiga tankesvackor som jag inte har känt på länge och de är ganska oroväckande största delen av tiden. Men jag vill gärna klara mig utan pillrena, och det kanske är det som krävs för att man ska göra det också. Tiden får utvisa.